söndag 30 november 2014

Men nu var det då länge sedan

Det har hänt obeskrivligt mycket sedan jag bloggade här senast. Det är väl också därför som jag inte kommit mig för att skriva något alls.

Enna
Om jag börjar med allt eländigt som har hänt är att Enna somnade in 1 maj. Hon blev 16 år gammal så det var ju ingen chock att hon tog ner skylten, men ack så otroligt sorgligt!!! Hon var min första kooikerhondje och hon var alldeles underbar. Bästa lynnet man kan tänka sig och hon hann ju bli både nordisk och internationell champion. Många härliga avkommor fick hon också. Hon lever kvar i alla sina barnbarn och barnbarnsbarn, hon finns i väldigt många andra uppfödares stamtavlor också och det är ju väldigt roligt. En bättre kontakt med en ny ras kunde man inte få och en bättre stamtik för min kennel kunde jag inte heller ha! Och oj så många vänner och upplevelser jag fått tack vare Enna. Stort tack också till Ennas uppfödare Tuija! Ett bättre stöd under 16 + år kan man inte ha haft! Och har!

                                                                                                                        


Mini
Det som däremot blev en chock var att Ennas pojke Mini dog den 2 maj!! Han skulle bara till veterinär för att visa upp ett sår vid ögat som aldrig ville sluta blöda, det besöket slutade med att det visade sig att han hade cancer och blev avlivad!!! Han skulle ha blivit 14 år på sommaren så han fick också ett långt och bra liv, men han skulle nog ha kunnat ha ngt år till. Men det där är ju sånt som man inte kan göra något åt. Han blev också nordisk och internationell champion. Också han lever kvar via sina barn, barnbarn osv. Hans son Kelmi blev nu nyligen bästa hane på clubshowen i Holland!!! Otroligt härligt! GrattisLiisa!                                                                               

Rosa
Följande tragiska händelse var att Rosa dog den 8.7. Hon blev sjuk i september 2013 i det jag misstänkte var polymyosit. Detta bekräftades via blodprov. Hennes muskler tvinade bort och hon hade svårt att röra på sig. Hon hölls i ngt så när skick via kortison, men sommaren i år blev tung för henne. Och när det blev värmebölja i juli så orkade inte hennes hjärta mera. Så hon somnade in i sin egen bädd på natten. Jag skickade henne till Evira för att obduceras för att få slutgiltig bekräftelse på att hon hade polymyosit. Resultatet kom några veckor senare och visst var det polymyosit. I övrigt hade      hon inga sjukdomar eller defekter. En hemsk sjukdom som man ju verkligen inte önskar att någon skulle få! Som tur verkar det i alla fall som att sjukdomen inte tar sjukt i alla fall.

Enna, Orry och Rosa


Nu till lite roligare saker :)

I oktober var jag till Sverige och hämtade hem en ny valp!!! Cirtap's Unique Sienna v Unika-T. Förhoppningsvis så ska hon bli en trevlig frisk hund som kanske i framtiden också får valpar både här och i Sverige! Hon är en riktig vilding som det går i 120 för mest hela tiden :) Lättlärd bara man får henne att koncentrera sig, galen i mat och vill gärna bära på både det ena och det andra. Väldigt lovande känns det just nu, får se vad det blir av henne i framtiden.
Sienna

Sienna
 Roligt är också att Orry och Elvis mår bara bra. Orry har varit på utställning till Seinäjoki där hon blev BIM veteran. Det var 2 år sedan hon senast var på utställning, riktigt roligt var det att vara med egen hund i ringen!

Elvis
Orry
Mina härliga uppfödningar har gjort hur mycket som helst under den här tiden. Jag är så glad för er alla för era framgångar i både utställning och agility. En stolt uppfödare!

 Extra grattis till Taru och Sirius som stigit till trean i agility och till Nina och Tristan som blivit både finsk, svensk, norsk, nordisk och estnisk champion!!

//Marika